Avel på kallblodstravare

Aveln spelar en viktig roll inom travsporten. Läs mer om hur aveln går till och vilka svenska stjärnskott som tävlat på travbanan. Kallblodstravaren härstammar från den nordsvenska brukshästen och har använts i travtävlingar sedan 1500-talet. Då det var svårt att förena alla de egenskaper man önskade i en och samma häst så delades stamboken 1964 i Nordsvensk travare och Nordsvensk brukshäst.

Man uppskattar att det i Sverige idag finns runt 10 000 kallblodstravare och tillsammans med de norska och finska kallbloden utgör dessa de enda kallblodstravarna i världen. Målet med aveln är att bevara och vidareutveckla de egenskaper och utseenden som är karaktäristiska för nordsvensk travare. Dessutom vill man motverka inavel, man vill ha sunda friska individer som fungerar både på banan och som avelsdjur. Med god avel i grunden kan man verka för ökade tävlingsprestationer hos avkommorna.

De fem delarna i avelsvärderingen

Den svenska travsporten har, tillsammans med avelsföreningar i Skandinavien, infört minimikrav vid avelsvärdering, sk. individprövning. Ser man på travhästens historia finns det starka samband mellan härkomst, prestationer och framtida förvärv. Detsamma gäller mellan stark travsport och högklassig avel, vilket gör att det är av yttersta vikt att upprätthålla ett korrekt avelsprogram. Bedömningsmomenten fördelas så att 75% utgörs av travprestationer, härstamning och hållbarhet medan exteriör, hanterbarhet och lynne står för 25%. Observera att procentenheterna skall ses som riktlinjer och inte absoluta värden. 

Prestation: Man tittar på unghästmeriter liksom i vilken ålder hingstarna tävlat och mot vilken konkurrens. Allt statistik från Sverige och Norge är tillgänglig och ligger till grund för bedömningen.  Härstamning: Extra hänsyn tas till icke traditionell härstamning samt låg inavelsgrad, detta för att säkra rasens långsiktiga fortlevnad. Därför kan kraven för att få en sådan häst godkänd vara något lägre då det bedöms som värdefullt för den genetiska bredden. Om hingsten är av icke traditionell härstamning skall detta framgå tydligt i slutomdömet.

Hållbarhet och hälsa: En liknande besiktning av kallbloden görs på samma sätt som på varmblodstravarna. Röntgen utförs och luftvägar undersöks. Vissa defekter och tillstånd, så som bland annat hovbroskförbening är inte tillåtet och klassificeras som ej godkänt.

Exteriör: Hingstarna ska leva upp till korrekt rasbeskrivning och rasens särdrag.

Trav och körprov: Den sista punkten är frivillig men innebär att hingsten avlägger travprov på en fastställd bana med vagn eller kälke. Här tittar man på hingstarnas temperament, körbarhet och draganlag vilket sedan tas in i slutbedömningen.

Kända hingstar inom kallblodstrav

Järvsöfaks är den travhäst i kategorin kallblod som vunnit hela 42 segrar på raken och slagit världsrekord på både kort och medel distans. Järvsöfaks hade en 12 år lång karriär där han startade totalt 234 gånger. 2009 gjorde hans sitt sista lopp, då 15 år gammal.

Hallsta Lotus, son till Järvsöfaks är kanske inte lika känd som sin far men ligger i framkant prestationsmässigt. Det blev 195 starter varav 75 segrar. Förutom triumf i kallblodsderby hade han framgångar i SM, Elitkampen och Nordiskt mästerskap. Hans karriär avslutades efter ett par mindre bra lopp i augusti 2015.  Det finns flera kända travhästar som alla härstammar från Järvsöfaks, dock har de ännu inte nått upp i samma prestationsnivå som honom. Exempel på sådana hingstar är Sundbo Kravall, Fakse, Faksen J:R och Åkre Lurifax.